EBBAS BLOGG
Hemmafrutrenden skrämmer mig
Hemmafrutrenden skrämmer mig
Så, nu ligger dagens krönika (läs den här!) uppe på nätet. Det märks, inte minst i inboxen, eftersom personer som Mona hör av sig. Tro det eller ej Mona, jag är faktiskt inte avundsjuk på Emma. Jag älskar mitt jobb, jag skulle aldrig ge upp det liv jag byggt upp för en kille. Skulle aldrig ge upp mina drömmar för någon annans, eftersom jag är övertygad om att det går att kombinera. Jag vill i alla fall verkligen tro det. Sedan gör alla sina livsval och det respekterar jag, det finns alltid undantagsfall.
Nu hoppas jag inte heller att Emma gett upp sina drömmar, men som jag skriver - om hon är ett tecken på en ny hemmafrutrend, så skrämmer det mig...
Kommentarer
vissa vill leva för hem, man och barn, andra vill leva för kläder och smink... det är ens eget val
Underbar krönika,håller med dig Ebba. Själv har jag ett bra arbete liksom min sambo. Jag skulle verkligen inte bli lycklig av att leva någon annans liv så som Emma nu för tiden gör. Jag tycker det är bra att du alltid skriver vad du tycker även om det betyder en hel del kommentaren av folk som missuppfattar dig.hahahah Keep up the good work!
Jag tycker krönikan var bra. Det kan säkert vara jättekul att vara hemmafru, till en början, men alla kvinnor borde tänka på att det är för kvinnans eget bästa bra att jobba, spara lite pengar och äga något. För en dag kanske man står där, som 40-50 åring, har inte jobbat på 20 år, man äger inget, har inga pengar och ska helt plötsligt klara sig själv... Kärleken höll inte för alltid, man kanske inte var gift, eller så går det inte att ta sig ur äktenskapet av en eller annan orsak. Man kanske har att välja på att leva under förtryck under den man som engång var så underbar, men som helt plötsligt blev som förbytt... det kan hända vemsomhelst. Ha alltid en säkerhet, ni kommer inte att ångra er! För ert eget bästa, så att ni kan fly då det behövs!
Jag har varit hemma med barnen i två veckor nu efter sommarvikariatet. Fy så tråkigt det är att bara vara hemma med barn och ta hand om hushållet. För att jag ska fungera så måste jag ha ett jobb att gå till. (Börjar imorgon igen). Jag tycker att krönikan är jättebra skriven. http://hannafialotta.blogg.se
Måste bara få säga en sak, livet är underbart och det bästa som kan hända är att få barn. Kan man då välja att vara hemma medans de är små så är det helt underbart. Grattis! Vi är så välutbildade idag och medvetna om vilka val vi kan och vill göra så jag tror inte att det är en negativ trend, tvärtom! ett steg mot ett sundare och härligare samhälle för alla. (ursäkta att jag tjatar om barn, jag vet att Emma inte har några. Jag hakade på hemmafrutrend-pratet. Emma skulle jag nog titulera lyxfru, låter härligt, tror inte en sekund på att hon är olycklig i det eller att det skulle innebära något negtivt för oss andra. Inte ett dugg naivt, tvärtom. Vad är livet och hur vill vi leva med varandra.)
jag blir väldigt besviken när jag läser detta för jag tycket verkligen att du verkade som en tjej med smarta tankar och åsikter och så kommer du med denna smörjan. snälla, låt bara emma va och alla andra som trivs med sitt "hemmafru" liv och är kära. visst det kanske går åt skogen förr eller senare och då kanske de inte har mycket kvar. men de har ändå vågat sattsa allt på något som de tror på fullt ut. du kanske inte ser det själv men man märker att du är avundsjuk. jag tror du kommer att tappa läsare på det här, eller iaf mig.
Varför är det så skrämmande? Varför blir vi så otroligt påverkade av vissa saker? Varför kan inte det få vara helt rätt för en del, eller i en viss tid i livet, eller så. Varför är vi så måna om att vi vet vad som är rätt och att allt annat är fördärvet med stort F. Hemmafru som förr lär ju inte vara riktigt som hemmafru idag. Det kanske bara är en sund motreaktion mot ett stressigt och känslokallt jagande av..vad?
Det är väl inget problem med att vara hemmafruar...så länge det finns i princip lika många HEMMAMÄN! För det är väl bra att man tar hand om sina barn...men varför ska bara kvinnorna göra det. Dom både bär och ammar ju barnen, därför bör männen desto mer ta hand om barnen sedan och vara hemma lika mycket efter några månader! Men nejdå, dom vill så klart behålla den ekonomiska makten och komma hem till en beroende fru och gulla lite med sina tvättade och pyamasklädda barn innan dom sätter sig framför nyheterna. Därför får vi aldrig jämlikhet. Fram för mer KVOTERING! Idag väljer man inte själv som vissa säger. För de flesta familjer väljer samhället pga socialt tryck och ekonomisk snedfördelning!!!
Jätte bra skrivet, men tycker det du låter lite bitter. Jag själv sattsar förfullt på karriären just nu, men ser inget problem med hemmafrutrenden. Karriär är långt ifrån allt.
Krönikan var helt ok! Men vad är nyheten? Det har alltid (åtminstone sedan majoritenten av kvinnorna började yrkesarbete)pratats om hur svårt det är att kombinera kärlek, karriär och familj. Och varför skulle det vara en trend år 2008 att bli hemmafru bara för att Emma Andersson (tillfälligt?) valt att bli det? Det finns väl alltid några tjejer som väljer hemmafrulivet, men de är försvinnande få - i alla fall i Sverige. Återigen - vad är det som pekar på att detta skulle vara en trend??
Wow! Detta var verkligen ett kansligt amne. An en gang kan Svenskar inte lata folk gora sina egna val utan att bli domda - speciellt kvinnor emellan. Jag tror nog att vi kan gora vara egan val om vi vill vara hemma eller ga ut i yrkeslivet. Jag ar 39 ar som bor i San Diego CA, jag har en Bachelor of Science Degree in Marketing och jobbat i manga ar. Nu ar jag hemma med MINA barn for jag tycker det ar viktigt att vara dar for min 5 och 3 aring. Jag har inte missat ett ogonblick i deras utveckling under alla dessa ar. Detta ar mitt val och jag tycker jag ar lyckligt lottad att vi ekonmiskt har denna mojlighet, I Sverige ar man sa noga med mamma och pappa ledigt (till och mannen skall "amma") upp till en sa dar 18 manader. Sen ar det helt okej att lamna dom till nagon instution 8-10 timmar om dagen. Lat folk bestamma hur dom vill ha sitt liv och hur man proriterar. Att ga till ett jobb varje dag behover inte bevisa vem du ar, lika val som om du gar hemma. Det ar hur lycklig DU ar nar du gar och lagger dig om kvallen, inte hur andra uppfattar dig.
Wow! Detta var verkligen ett kansligt amne. An en gang kan Svenskar inte lata folk gora sina egna val utan att bli domda - speciellt kvinnor emellan. Jag tror nog att vi kan gora vara egan val om vi vill vara hemma eller ga ut i yrkeslivet. Jag ar 39 ar som bor i San Diego CA, jag har en Bachelor of Science Degree in Marketing och jobbat i manga ar. Nu ar jag hemma med MINA barn for jag tycker det ar viktigt att vara dar for min 5 och 3 aring. Jag har inte missat ett ogonblick i deras utveckling under alla dessa ar. Detta ar mitt val och jag tycker jag ar lyckligt lottad att vi ekonmiskt har denna mojlighet, I Sverige ar man sa noga med mamma och pappa ledigt (till och mannen skall "amma") upp till en sa dar 18 manader. Sen ar det helt okej att lamna dom till nagon instution 8-10 timmar om dagen. Lat folk bestamma hur dom vill ha sitt liv och hur man proriterar. Att ga till ett jobb varje dag behover inte bevisa vem du ar, lika val som om du gar hemma. Det ar hur lycklig DU ar nar du gar och lagger dig om kvallen, inte hur andra uppfattar dig.
Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig, har aldrig kommenterat något förut, men, fan vad bra du är! Det är synd att så många missuppfattar dig, inte bara i krönikan utan allt för ofta. Jag håller inte alltid med dig men du är verkligen en smart, driven tjej och sådana ska få höra att de är bra och behövs! För det gör det.. Du fick faktiskt upp mitt humör, motivation rejält. Har precisåkt hem från mitt älskade London till min gamla hemstad, en småstad, för en killes skull. Flygbiljetten tillbaka är nu bokad för jag kan inte ge upp mitt liv bara för honom, nej. Tack för att du är så vardags-klok och bra Ebba! Ps. Blev många bra i samma ibnlägg, men ibland behövs det..
Herregud, klart man kan vara en bra mamma även om man satsar på karriären. Jag hade en jättelycklig barndom, trots att min mamma jobbade 90 %. Om man inte har något bättre för sig än att gå hemma hela dagarna och städa, så fine, men jag håller med om att det går att kombinera.
Jag håller helt med dig som skrev om att alla klagar på Ebba, Varför läser ni hennes blogg då.Och man kan undra hur alla orkar att bry sig så mkt ocg lägger energi på att Klaga. Som 3-barns mamma och arbetande fixar fru måste jag erkänna att jag fortfarnade har sug efter glitter och glamor och fixar gärna till mig och partyn.Go strong Ebba!
till dig som skriver att ebba attackerar en privatperson..... emma andersson slutade vara en privatperson när hon var med i robinson. eller har du inte bott i sverige det senaste årtiondet?
Vilken bra krönika. Många som kommenterat verkar tro att man alltid har ett val. Lätt är det ju då att välja lyxlivet och bli försörjd av nån annan. Men ibland kanske man inte har nåt val; man får man hårda törnar av livet och drabbas kanske av skilsmässa, sjukdom, arbetslöshet, konkurs...då är det bra att kunna försörja sig själv och stå på egna ben.
Den här gången slog du verkligen huvudet på spiken. En jättebra krönika och frågan är om inte alla som skriver att du är bitter, egentligen är avundsjuka på dig. På allt du har lyckats med och åstadkommit. För varför ska inte en kvinna år 2008 kunna kombinera karriär med man och barn? Och vad finns kvar om det blir en skilsmässa? Jättebra krönika som sagt. Så fortsätt vara den bra förebild du är och ta ingen skit från de som försöker trycka ner dig och som egentligen bara är avundsjuka!
Ebba von Sydow skulle nog aldrig ge upp nåonting för någon annan. Det intrycket har jag fått av hennes skrivande. Hon är det mest egotrippade som gått i ett par skor. En brat från Götet som ALLTID fått allt serverat genom rik far, en mor med kontakter i tidningsvärlden och en intelligent syster som kan rädda henne från att göra de värsta fadäserna. Nej, hon anser sig nog ha presterat något helt extraordinärt genom att lusläsa utländska magasin och rapa upp vad som står i dem i sin blogg. Någon bra chef har hon inte heller visat sig vara. Ändå sätter hon näsan i vädret och går ut i pressen med ett fördömande av en privatperson, utan att inse att Emmas val har hon absolut ingenting att göra med. Nej, lite mer självdistans vore önskvärt även i detta fall. Vad vet en självupptagen överårig brat om en hemmafrus vardag, det kan man slutligen undra. Nej, fram för tjejer som har någonting innanför pannbenet, för dessa finns ju, och sluta upp att haussa upp en nolla. Slutligen: anför inte Jantelagen igen. Det finna otaliga skäl till kritik av EvS.
Ebba, jag måste bara få säga att jag tycker att din krönika i Expressen var klock ren, det bästa jag läst på länge! Jag kan inte fatta att det fortfarande, 2008 finns tjejer som vill leva enbart för en man med alla möjligheter som finns.
jösses! ni som alla klagar på ebba, varför läser ni hennes blogg? och vad har hennes syster med det hela att göra? ebba (vad jag tror) har tagit upp emma som ett exempel på ett fenomen som hon vill kommentera. emma, en tjej som var i ropet, poppis och omtyckt, framgångsrik i sverige osv. Hon kärar ner sig i en hockeyPLAYER, får åka till usa och leva lyxliv. ska hon stanna har hon inget annat alternativ annat än att lugnt sitta hemma och vänta på sin älskling när han åker iväg och spelar, är på bortamatcher och bangar andra hockeyfruar wannabes. hockeyfruarna FÅR helt enkelt inte arbeta. de får istället några guldkort från NHL att skaffa sig lycka med. så det är trist. hon verkar ju vara en kvinna med ambitioner, och har nu för tillfället lagt dom på hyllan då killens karriär måste gå före. för, som någon skrev innan, han hade inte gett upp sin för hennes skull. förhoppningsvis kanske hon kan göra något av sitt liv när hans karriär är över, om sådär 10 nåt år. men då är det ju för sent för emma att ta upp tvkarriären tyvärr. jag gillar både ebba och emma, och tycker att emma är kaxig som vågar gå ut i all press med att hon är så nöjd med att ta vara på kärleken och leva för sin blivande man. det är att gå emot strömmen ordentligt. något jag däremot tänkt på både en och två gånger när jag läst de intervjuer hon uttalat sig i, är att hon hänger ut sig själv och Z rejält. hur kan man vara så säker? hon kanske inte vet vem hon har att göra med, hennes kille må verka helylle, men är inte bättre än någon annan sportkille som ligger med det mesta och de flesta så fort de får chansen. hon kanske väljer att se mellan fingrarna, då platina ringen sitter i vägen. men det är genuint synd tycker jag, hon verkade smartare än så. och tyvärr tror jag att en vacker dag kommer hon stå med svansen mellan benen och få erkänna att den amerikanska drömmen gått i spillror.
Ebba, du är alltid superfin och snyggt klädd. Men det visste du ju redan ;-) Kram och kämpa på!
Sara, jag jobbar också på högstadiet. Håller verkligen med dig. Det är äckligt skrämmande att se hur tjejerna definierar sig själva med hjälp av sin yta. Jag vill påstå att detta har accelerarat. Jag vill lära dem att bli starka i sin identitet istället för att låta sig styras av yttre saker (killar etc.) Hemmafrutrenden finns och den är ett hån mot allt vi strävat mot. Det är som att gå tillbaks till 50-talet.
Ebba, du är en beundransvärd person som förhoppningsvis kan ignorera påhopp från diverse bittra människor som knappt är stavningskunniga. Tyvärr har du helt rätt i din krönika. Jag jobbar som lärare på högstadiet och allt för många söta, stylade tjejer vill inte plugga, skaffa en bra utbildning och tjäna egna pengar, utan skaffa en kille som har gjort det istället. Det är så skrämmande att höra dem prata. De är otroligt mycket mer intresserade av vilken nagleskulptris som är bäst än av de franska verb jag vill lära dem, så att de skall kunna resa elelr skaffa ett jobb utomlands.Jag läser din och din systers blogg regelbundet även om jag egentligen är "för gammal" (40+ och tonårsmamma). Jag blir så imponerad av er och hur ni har lyckats kombinera tuffa studier med ett intresse för flärd och mode. Ni är på något sätt ett bevis på att man inte behöver vara en stereotyp bara för att man t.ex är akademiker. I alla intervjuer jag läser med dig Ebba imponeras jag över ditt mod att säga saker som kan anses vara obekväma. Tyvärr är det ju ganska osvenskt att våga detta. Antar att både du och Amy präglats av åren i USA och fått det positiva därifrån dvs viljan att lyckas och inte skämmas över det. Jag blir också så himla nyfiken på kvinnan bakom allt detta dvs mamma von Sydow! Vem är det som peppat sina döttrar till att bli sådana fantastiska, smarta och självständiga kvinnor? Kan vi få läsa en blogg av henne snarast! Go mamma von Sydow go, we want you!
hej ebba! jag har inte läst igenom alla kommentarer du fått men jag verkar vara den enda som tycker att din artikel var bra. jag är väl inte direkt imponerad av dig i övrigt, det här med smink, mode och stureplan är väl inte riktigt min grej. och att du nämner desperate housewives och liknande i din artikel är väl lite, ja, jag vet inte riktigt... men din artikel, fan jag måste säga att om man ser på budskapet så var det riktigt bra. okej, du är blond fashion-tjej eller vad fan det heter men du är smart. shit vad gör du på stureplan och sådana ställen? du är bättre än det
Jag tror att det finns minst lika manga karriarstjejer som hemmafruar som angrar sitt livsval. Jag kanner flera 30+ tjejer som lyckats karriarsmassigt men som kanner att de lat taget ga vad galler karleken. Och jag kanner en del hemmafruar som kanner att de tappat sin identitet. Vad de har gemensamt? Att de tillat sig att definieras av att bara vara en karriarstjej eller att bara vara en hemmafru. For mig betyder karriar att man mar bra, sysslar med saker som far en att kanna sig utmanad, duktig etc. Om det nu ar att spendera hela dagen pa ett kontor eller hemma med barn spelar ingen roll. Sa lange alla valjer sina livsval utifran vad som gor dem lyckliga. Ibland maste man kanske vaga offra lite av det ena for att vinna det andra. Men sa lange man gor det av ratt anledningar sa tror jag man i langden kommer mar bra. Kram till alla duktiga tjejer oavsett vad ni gor!
"Hemmafrutrend"? Vem/vilka är det som skapar dem? Det är väl inte annat än de som sitter bakom ratten i den stora mediabussen? Att underminera en annan människas val i livet (emmas) som tillika har (som du själv påstår) har kämpat så hårt. För att hypa en egen familjemedlem (pinsamt egenkärt) osar inte bara missunsamhet utan även en stor avsaknad av inspiration och något vettigt att skriva om. Att kvinnor slår undan benen på andra kvinnor och ger dem epiteter som "offer" är sorgligt. Vilka är de kvinnor som du höjer till skyarna i din blogg? Katie Holmes eller Victoria Beckham och vad har de gjort för att förändra världen? En snygg kofta eller ett par balla ballerinor på fötterna? Vad är detta? Allas val är vackra, "hemmafru" eller ej. Den enskilde individen (i detta fall Emma) har gjort sitt val och mår bra. Unna varandra lycka och sluta vara så småsinta.
Jag är själv en trettio-årig utlandsboende hemmafru, och det brukar jag inte tala vitt och brett om när jag är i Sverige... det känns som om alla där redan har sina orubbliga åsikter om hemma-fru-valet. http://www.mama.nu/lasarbloggar/view-web-log.xml?id=8134
Svar:"Till Estetica 23:04" Om bakfoten...eller bakom örat??? Ja...det har du i alla fall fått min inställning till konsumism!!!Jag älskar vackra saker...kläder osv!!! Men avskyr smaklös manisk shopping...den som de ängsliga tröstar sig med!!!Emma blev påhoppad av bittra Ebba...enbart för att hon valt att bli hemmafru...Inte för att hon har "köpt bröst eller läppar"!!!
Förstår mig inte på hemmafrutrenden, för hela kittet känns verkligen som en kvinnofälla. Allting är wonderful i början, man har man, barn, villa, hund och volvo. Men sen kommer problemen, och så står man där med barnen, men utan man, hvilla, volvo och pengar. Varför måste alltid kvinnor välja? Tydligen så är det så att antingen så är man en bra mamma, eller så gör man karriär. Man kan mycket väl göra både och! Och barnen är VERKLIGEN INTE BARA KVINNANS ANSVAR! Båda ska ta lika mycket hand om barnen - för det är fanimej vad barnen förtjänar! Och hemmafruar borde jobba och betala skatt. Och alla som tycker annorlunda kan pilla sig :)
Ebba! Jag tycker "Mona" verkar vara et tecken på "den svenska avundsjukan"- jante i ett nötskal. Jag har själv åsikter om andras klädstil, t.ex eftersom jag tycker det är så kul med mode... Att du skulle vara tråkigt klädd stämmer inte! Du har klass, stil och smak och söt är du med- naturligt fin- inte "omgjord" med en kort , tjäck frisyr som man skall ha i "jante-sverige". Ibland blir jag så spysjuk på sånt snack att jag funderar på att emigrera till USA- seriöst. Nej, fortsätt i samma stil: man skall vara sig själv, för vem vill vara som alla andra? Du är en bra förebild, för unga tjejer, tycker jag.
Nej, Ebba... Du har varit min favvo länge länge, med bra värderingar och en bra människosyn. Tycker aldrig du varit inrutad i något fack vad gäller vad folk "borde" och "inte borde", men nu har jag tappat mycket respekt för dig och dina åsikter. Att klanka ned på en person som är lycklig och har gjort ett medvetet val i sitt liv är väl ingenting du håller på med?? Min mamma har varit "hemmafru" sedan jag föddes (jag är idag 25) och detta har varit hennes anledningar: - HON VILLE SÅ GÄRNA - HON TYCKTE DET VAR HÄRLIGARE ÄN ATT GÖRA KARRIÄR - HON HADE MÖJLIGHETEN Blir så ARG på alla som ser hennes som något typ av offer, har många gånger fått försvara henne mot sådana som du. Nej, din krönika visar på någon äcklig svensk avundsjuka och en riktigt trist attityd som jag, som sagt, inte visste att du sysslade med. Sluta döma andra (eller "trenden", som du försöker förklä det med) och tänk utanför the box! Det är lika illa åt båda hållen - jag kritiserar inte karriärskvinnor som du som viger sitt liv åt att arbeta (och jag frågar inte heller vad de egentligen försöker fly ifrån...) och likaväl ska du inte ifrågasätta andra på det sättet! Trist trist trist...
Jag gillar verkligen din blogg (o din systers). MEN VARFÖR hänger du ut Emma Andersson så hon får en hatkampanj mot sig...? Vuxenmobbing. Du kan bättre än så! Ska verkligen alla svenskar leva och göra på samma sätt... Amy lever ju inte heller speciellt enligt ramarna... Jag gillar henne skarpt. Varför är svenska kvinnor så elaka mot varandra... Har vänner som satsade på kärleken och karriären och det blev rätt, för andra gick det fel. För vissa var det bara karriär för 10 år sedan, nu när de närmar sig 40 är det tufft att vara singel och missat barn och adoptionsracet. Jobbet är inte lika kul längre. Helt plötsligt är man ute i kylan pga nedläggningar eller uppköp. Alla måste väl få göra sina val, pauser i livet och ta konsekvenserna. Vore bättre att du skrev att du hoppas Emma kommer igen efter en pause, att hon saknar henne, istället för att dömma och starta vuxenmobbing...
Estetica, att köpa dyra kläder o.s.v. är helt fel enligt dig som är emot detta konsumtionssamhälle...men att köpa bröst och läppar är alltså okej? Tänkte bara på din kommentar där du skriver att Emma är så bra bla bla medan Ebba absolut inte är det. Jag tycker Emma verkar vara en kul tjej på TV så jag skriver inte detta i ngt negativt syfte för hennes del utan jag bara undrar hur DU resonerar?
Tycker att det är fräckt att ifrågasätta och lägga sig i andras liv. Hur och vad Emma tänker och gör är ingens ensak. Emma är en tjej som verkar ha haft mycket för sig under de senaste åren. Dessutom, om det är som vi erfarat i media, så att hon inte har haft nån tur i kärlek. Dessutom närmar hon sig trettio. Jag tror hon njuter av att slappna av ett tag. Man behöver ju inte ligga på topp jämt.
Ok...för det första så verkar det som om hälften av läsarna inte har förstått vad krönikan går ut på. Ni kanske borde ha satsat mer på skolan? Ebba använder sig av Emma för att beskriva en trend i samhället. Jag har många kompisar som precis som Emma gav upp allt för en kille. Vissa är nöjda, andra ångrade sig. Jag undrar alltid om de som är nöjda skulle vara nöjdare om de utvecklat sig själva på andra sätt än i sin mamma- och husfruroll. Vart får man bekräftelse ifrån när barnen är utflugna eller om det blir skilsmässa? Om man är nöjd -fine. Men jag tror att det är fler kvinnor än män som ger upp sina drömmar för ett förhållande i syfte att slippa kompromissa med sin partner. För mig tyder det på ett ojämställt samhälle.
Jag vet inte om du laser alla kommentare men jag ville skriva anda. Jag brukar for det mesta sta pa din sida vad galler dina tankar och varderingar av nagon anledning sa har det bara blivit sa inte medvetet. Men du som brukar klaga over jante lagen, att hanga ut Emma i din kronika- ar inte det lite samma sak som det du brukar klaga over. Jag blir lite forvanad att du ens bryr dig. Jag ar sjalv bosatt i USA i New York sedan flera ar till baka har jobbat som modell och gatt klar en utbildning bade i Sverige och prestige skola i New York, ar sjalvstandig som du, star med bada fotterna pa jorden och har tagit val hand om mig sjalv under mitt vuxna liv. Sedan traffade jag min drom kille blev foralskade och gifte oss. Rakar vara sa at han har nast intill obegransat med pengar och nu ska vi ha barn till hosten. Manga sitter i samma situation, de kan inte jobba forran de far arbets tillstand. Som jag i mitt fall vantar pa. Men aven om man har det och inte behover jobba. Maste man det da? Jag har tagit en paus, men kommer sakerligen att borja gora nagot langre fram over. Varfor kan inte Emma gora det? vad ar dte for fel med att vara " emotional support" till sin man? Nar jag talade om for min basta tjej kompis i Sverige som jag kant i 20 ar de glada nyheterna om giftemal och sedan barn sa sa hon i princip att "sma barns mammor ar inte valkomna i arbets livet och vem vill umgas med en sma barns mamma" Sedan precis som du sa klagade hon over om att ha en karriar och min entrepenour anda att satta sig sjal forst. Men ibland sa gar det faktiskt battre attt ta ett steg tillbaka,och stotta varandra. Att i Emmas fall flytta fran Sverige for att vara med sin alskling. Varfor inte? Hon har val alla chanser sen att ta tag i sitt liv och karriar igen.
bra skrivet anna, håller helt med. ebba - vad har det med dig att göra hur t ex emma väljer att leva sitt liv, speciellt om hennes val gör henne lycklig? livet är inte antingen/eller, det trodde man kanske när man var 20 men du borde veta bättre vid det här laget... att basera sin krönika helt och hållet på en annan artikel som handlar om en enstaka privatperson - ja det är journalistik, det. grattis ebba, du är så himla duktig. i alla fall så mycket bättre än alla skrämmande och patetiska hemmafruar. hu!
Hemmafrutrend..Det bästa man kan göra är att vara hemma med sina barn. Jag är det, det är inte lätt att lära sig att vara här och nu när man varit inne i ekorrhjulet men jag känner i hela mitt hjärta att det är det enda rätta, för oss och för samhället, det blir harmoniska och trygga medborgare. Och jag lovar, räkna inte bort mig, jag har alla drömmar kvar, jag kommer och klättrar förbi er sen.
Tillåt mej at spy på de flesta kommentarer till detta inlägg. Alla har vi vårat fria val, självklart, men hur fritt är det i detta samhälle? Tycker att det är toppen att du tar upp det faktum att en ny hemmafrutrend är på väg. Keep going strong Ebba - och skit i all okonstruktiv kritik du överrösts med.
Ebba, sluta påstå att du respekterar alla människors livsval. du publicerade ju just en sjukt fördömande krönika om Emmas livsval. varför blir du så provocerad av en kvinna som vill ta en paus i karriären och skaffa familj, "Skrämmande trend" bland kvinnor, GUD vilket töntigt påstående! sluta vara så cynisk! eller förresten, jag ångrar mig. Emma, ge upp dina familjdrömmar! kom tillbaka till Sverige och var programledare för dolce vita på livstid, sedan kan du också starta en blogg här på veckorevyn. Ett mycket respektabelt livsval enligt Ebba..
du har så jävla jävla jävla jävla rätt! man kan absolut kombinera. en kille som ber en (på ett indirekt eller direkt sätt) att stanna hemma och inte göra någonting med sitt liv, är en kille som borde få vara utan tjej. men om man vill vara hemmafru, av egen fri vilja, då ska man få vara det. men INTE för att en kille ska få tid eller slippa passa barn osv. det är itne att anpassa sig efter någon, det är att underkasta sig någon. alla är vi för mycket värda för att underkasta oss någon!
En del av er verkar glömma att det par som Ebba skrev om inte har några barn. Ebba skriver heller ingenting om att det på nåt sätt skulle vara fel att vara mamma- eller pappaledig.
En del av er verkar glömma att det par som Ebba skrev om inte har några barn. Ebba skriver heller ingenting om att det på nåt sätt skulle vara fel att vara mamma- eller pappaledig.
Emelie, tack! Ni andra, om ni inte kan greppa skillnaden pa de och dem, sa skriv bara dom....
Ebba, Jag 44 årig kvinna ( EJ HEMMAFRu) med 2 barn tycker att det är väldigt viktigt att du tar upp ett sådant här ämne. Alla åsikter på detta forum vittnar om att dagens unga kvinnor behöver reflektera över sådana här saker och det hjälper du till att ordna. Tack ! Folk verkar inte förstå att du bara tar upp Emma som ett exempel på en trend som jag också tror håller på att bli vanligare. Tyvärr. Det handlar inte om att göra vad man vill i livet utan det handlar om att många kvinnor fortfarande tar för givet att det är DE som skall vara hemma och ta hand om barn och familj. Jag vet så många kvinnor som hamnat i stor bitterhet en ekonomisk fälla efter att ha varit hemma länge och jobbat deltid. Många skiljer sig och får sedan ett helvete. Jag vill bara att både mannen och kvinnan i en relation skall ta samma ansvar för hem och barn. Då blir det färre skilsmässor, gladare barn, färre bråk bättre sexliv. / En som verkligen prövat båda vägar
P.S Ebba, tänk på att dina kritiska läsare ofta är unga tjejer som inte har ngn större erfarenhet av relationer, barn etc. Folk fattar inte att du skriver om något mycket större än så. Jag tackar dig igen. Det du skrivit är JÄTTEVIKTIGT. Din talang växer med sådana här diskussioner D.S.
Krönikan tar upp ett viktigt ämne men varför peka ut någon? Vad vet vi egentligen om Emmas liv? Håller med "Lina" när hon skriver "Den starkaste kvinnan, enligt mig, är den som klarar av att leva sitt så som hon vill och mår bäst av." Tack för en bra o inspirerande blogg :)
Vem bryr sig om vad du tycker? Skulle dte vara någon sorts standard att göra karriär och inte ha någon kille? Jag hade gärna haft hur mycket pengar som helst och shoppat och bara gjort saker jag själv tyckte var roligt. För övrigt tycker jag personligen att man jobbar för att kunna ha en bättre fritid, jobbet får gärna vara intressant och roligt dock annars blir det ju misär. Jag jobbar dock inte för nöjes skull och hade aldrig jobbat mer än max 50% om jag inte behövde.
Linda Skugge gillar att vara hemmafru :-) "Den privata Linda skulle aldrig skriva krönikor. Jag gillar inte att vara i tidningen. Jag vill vara med mina barn. Jag har sett det som mitt jobb. Jag är superbra på det. Det är ett kul jobb." Aftonbladet
Att skaffa barn med mannen man älskar är yttligare ett steg man tar när man är seriös i sitt förhållande..och det mest naturliga är att mamman är hemma med barnet..och gärna pappan också för och knyta band. Så varför är detta konstigt för? Barnet måsr bäst utav det. Att vara hemmafru betyder inte att man kommer och sitta hemma hela dagarna. Jag tycker att du ska aldrig mer någonsin utala dig om sånt du..antingen inte har ett jävla aning om, egen erfarenhet...eller FAKTA om....
Innan du snackar och utalar dig om förhållanden och hur dem funkar..så ska du själv leva i ett förhållande eller hur?? så vitt jag vet e du singel...eller
Ebba, jag hör inte alls till dina läsare men jag vill ändå säga att jag verkligen gillar din krönika i dagens Expressen. Helt rätt. Jag har två barn, karriär och man och se det går faktiskt att kombinera alldeles utmärkt. Och fy för den man som faktiskt vill ha en kvinna som är beredd att offra allt för honom.
Jag vill inget hellre än att vara hemmafru, det trivs jag bäst med och känner att jag gör mest nytta. Förstår faktiskt inte vad som är skrämmande med det?! Då tycker jag det är mer skrämmande med folk som satsar på karriär fullt ut nonstop, stress och jäkt tills dom är 35 + och inser att dom glömt bort sig själva i allt jobb och om några barn ska hinnas med så är det helt plötsligt bråttom. stjernfalls.blogg.se
Helt ärligt ebba varför vända detta till något negativt...alla har vi våra val i livet..och många val vara ganska kort så tröttnar man och man gör något nytt..tror knappast att emma kommer stanna hemma hela livet..men att skriva en krönika om detta ämne är lite too much ..bara för att förlöjliga "hemmafruar"..var glad över att har ett så grymt roligt tillfredställande jobb som du aldrig skulle kunna ge upp för kärleken..hoppas bara att när kärleken kommer till dig att du kommer kunna kombinera karriär och kärlek..emma kunde ju inte det tyvärr..men så är det väl med kärlek den frågar dig aldrig..den bara kommer..
Man kan ju självklart få tycka till som du har gjort Ebba. Men det som känns och värkar rätt för dig kanske inte är det för andra. Man kan aldrig veta vad som är rätt för andra än en själv. Tycker din krönika speglades lite för mycket av vad du själv siktar i mot. Det var nästan som ett angrep mot Emma. Låt hon få leva sitt eget liv!
Tycker Emma får lite väl cred för denna krönika..som jag personligen tycker är urtöntig..att ens lägga tid på å skriva om sånt säger allt.. Låt alla göra sin val i livet utan att kommentera every damn thing..tycker Emma förlöjligas lite av Ebba.. varför ?? Min kille gav upp sitt jobb, liv, lägenhet, vänner i London för att komma till Götet och bo med mig..nu är han klar med sin utbildning och har fått jobb, han har nya vänner en fin lägenhet..plus en grymt bra tjej i mig..vad säger det om han då..har han förlorat på flytten..att offra saker för kärleken är något fint..inte alla får uppleva kärlek..och ett liv utan kärlek skulle jag tycka vore ännu tråkigare
Jag både håller med och håller inte med. Som det är med allting. Jag tycker inte man har upplevt äkta kärlek om man talar om att "ge upp allt för en snubbe". Kärleken, den passionerade, starka, underbara är sådan att man vill ge allt för den människan. Både från killens och tjejens håll. Det kan finnas rädsla i att helt öppna sig och ge sig till en människa, och det kan ligga bakom sådana uttalanden. Men jag tror att man då är dömd till kortare lite mer ytliga förhållanden också.. Om Emma känner att karriären väntar på henne måste hon få välja att följa sin älskade. Det är ändå ett individuellt val. Men jag tror i hennes fall dock att han inte hade följt henne om hon hade sagt att hon ville fortsätta med sin karriär i Sverige...
Lina, oerhört bra och nyanserat skrivet!! Precis så är det, jag är inte heller intresserad av karriär. Men vill såklart ha mitt jobb som jag trivs super på. Men vill inte leva för jobbet. Emma kanske finner denna lösning bra JUST NU! Hon har ju gjort så mycket och kanske vill ta det lugnt ett tag. Sedan tror jag förstås att hon som är så driftig kommer att vilja pyssla med något senare.
En sak till, det kommer alltid att finnas några som vill utnyttja sociala förmåner, försäkringskassan, rika män/kvinnor osv osv. Men de flesta av oss vill inte det och det kommer aldrig att bli så i samhället att de som utnyttjar får övertaget. Hur mycket än moderaterna, Ebba eller någon annan tror det.
Märks att du aldrig träffat sann och äkta kärlek rakt igenom, när allt annat omkring dig blir, inte oviktigt, men kanske mindre viktigt. När livet får en annan innebörd och man värderar andra saker högre. Okej att man kanske har varit väldigt karriärslysten, men efter ett par uppvaknaden så kanske man blir påmind om att det inte är allt. Jag vet inte men jag tycker det känns väldigt old fashion att karriären är meningen med livet? Pengarna på banken, den fina lägenheten, skorna i garderoben eller alla sena nätter på jobbet framför datorn är förgänliga ting som du inte kan ta med dig när du dör. Och så länge alla är nöjda och lyckliga med sina liv, så varför klaga på dem? Det är enbart den som klagar som är missnöjd.
Måste säga att jag blev grymt besviken på din krönika idag.. håller med petra, det handlra inte om ge upp sitt liv för en kille.. varför ska man hela tiden satsa på en karriär som endå försvinner efter ett tag? Killen kommer vara närvarande föralltid hoppas man. varför ska man bara satsa på karriären? bara för att du gör det? tyärr ebba, besviken.
Oj! Jag är i chocktillstånd efter att blivit nämnd under veckans hit! Tack så hemskt mycket söta du!
Några ord från en medelålders läsare. I 20 år fick jag ge upp mitt drömliv pga kärleken. Eller avsaknaden av den. Var tvungen att satsa på studier o jobb, göra karriär. När allt jag längtade efter var en man att älska och barn. När jag så äntligen vid 40 träffade en som dessutom ville ha ett barn med mig blev äntligen min dröm sann. Tyvärr eftersom jag har eget företag med ansvar för flera anställda kan jag nu inte ägna mig åt det efterlängtade hemmafrulivet. Men längtar hem till matlagning, läxläsning, skjutsning o kramar i massor varje dag.Jag önskar så att jag hade träffat någon tidigare och fått chansen till flera ungar att vara tillsammans med och ett öppet livligt hem att sköta om.Mitt lyckligaste år var det när jag var mammaledig. Så allas dröm är inte karriär i ett jobb utanför hemmet.
Vad kul att du börjat skriva kolumner igen! Mer sånt! Tycker det var en bra krönika, men det som är riktigt intressant är att du är inne på samma (nåja, ett av dem i alla fall) spår som Jessica och Cecilia som du dissade igår. Detta att trygghet inte är ett självändamål, att man inte skall ge upp allt för tryggheten. Må vara att de fokuserade på andra saker, men grundtanken som finns där är ändå samma. Frågan är bara hur man kombinerar? Hur kombinera kärlek och jobb, trygghet och spänning, myskvällar med festnätter? Går det? Är det okej att göra det i lagoma Sverige? Måste man vara det ena eller det andra?
En viktigt sak att komma ihåg är ju att Emma aldrig, aldrig gett sken av att det ÄR DETTA HON VILL. Om hon från början gått ut med att hon ville ha man och barn och slippa arbeta vore det helt okej, men nu känns det ju som att hon faktiskt väljer bort det hon tidigare strävat väldigt högt efter... bara för en killes skull.
Jag håller med dig om att det inte är okej att ge upp en karriär för kärleken skull. Visst är det meningen att kärleken ska finnas där ändå. Som ett stöd på vägen. Men sen så är ju inte alla människor skapta för att satsa på karriären. Emma är ju en ganska jordnära person som kanske helt enkelt trivs mer med att stå vid spisen än att ständigt utmärka sig i media. Alla föds inte till att bli journalister och läkare. För många är den en dröm som går i uppfyllelse när de tillexempel gifter sig eller får barn. Jag håller till viss del med dig i resonemang och föraktar jämt flickor som ger upp sitt liv för en snubbe. Men jag tror man helt enkelt måste acceptera att alla är inte som du och jag. Och sen när man blir galet kär så brukar man ta lite galna beslut =) Men en jättebra krönika med en underbar poäng. /Priscilla.blogg.se
Håller med om att det är lite skrämmande att vissa ser det som ett alternativ i livet att gifta sig rikt (gärna med berömdhet också) så behöver man inte göra mer. Men att se ner på de som vill vara hemma, kvinna eller man, för att få pusslet att gå ihop är fel. Tycker jag.
Ja du vart ska jag börja..vad har det här med mode att göra??Och varför går det bra för din syster och göra så men inte för andra??Va fan vet du vad Emma har för framtidsplaner..det är inte så att hon hade värsta sakerna på gång här.Och det är bara och inse det ok, förr eller senare så binder man sig med någon och man måste välja och bo där den som har det bästa jobbet ..fatta det. Även du kommer och sitta själv med barn en dag (om du nu vill ha man o barn) och vad är det för fel med det?? Det är världens svåraste jobb och jag vet vad jag snackar om..har 2 barn själv. Det låter på dig som om Emma o hennes kille är ett konstigt, alkis social bidrags fall med 13 ungar..lägg av nu va.Blir riktig förbannad .Så som du snackar om karriär så låter det på dig som om du ska ta över Sverige eller bli president ..sluta va
Jag brukar läsa din blogg & tycker att du ofta har vettiga åsikter. Jag brukar aldrig känna behovet av att kommentera men jag måste säga att jag denna gång upplever din artikel som en aning "onödig". Jag vill gärna också lyckas kombinera både karriär & familj (liksom din syster). Men jag vet att andra människor kanske inte har samma ambitioner och då skulle jag inte kalla det för skrämmande...
Ebba, varför se ner på Emma? Varför inte uttrycka det som att vi vill ha dig tillbaka. Visst, ta en paus men kom sen tillbaka. Måste man alltid vara elak. Ge kontruktiv kritik!
jag tycker det ar harligt att man kan hitta tillbaka till akta "values" som karlek. Dagens samhalle pushar allt for mycket pa "karriar satsning" mm, och ser ner pa dom som foredrar att bygga upp nat som faktiskt finns dar hela livet sen. Hur manga kvinnor kommer pa en vacker dag att de vill ha barn men att det ar for sent att bygga ett stadigt forhallande med en man dom kan lita pa och skaffa barn? For vad ar en familj om det inte ar med nan man alskar? Och vad ar ett liv dar man bara jobbar,jobbar,aker till Rivieran,dricker Starbucks och snackar mode? Visst har jag forstatt att det ar en form av karriar ,men snalla nan,man val lika garna satsa pa ett familje liv. Ingen kommer fara illa av att en modegalen tjej inte skriver blogg eller forsoker satsa pa solo-karriar. Tycker oftasta att du har vettiga saker att komma med Ebba,men det har haller inte...och som Mona uttrycker lite hart, sa anar man nastan lite avundsjuka i dina argument...
Att jämföra Ebba och Emma...är löjligt!!! Emma är ju kvinnlig i både sätt och utseende!!! Ebba saknar totalt dessa egenskaper...Syrran Amy däremot motsvarar ju totalt den ameikanska bilden av hemmafrun...försörjd av mannen...ja precis som Emma faktiskt!!!
en människa definierar inte en trend. och en epok i livet definierar inte en människas personlighet. men media gör det. jag tror alldeles säkert att din syster blir en ypperlig doktor, men hur känner hon sig under vägen? och den lilla dottern? mannen verkar förstående men han är också rationell, det är inte ebba.
en människa definierar inte en trend. och en epok i livet definierar inte en människas personlighet. men media gör det. jag tror alldeles säkert att din syster blir en ypperlig doktor, men hur känner hon sig under vägen? och den lilla dottern? mannen verkar förstående men han är också rationell, det är inte kitty.
>>> Sara: Jag skulle inte säga att krönikan handlar om översitteri, där Ebba kritiserar eller ser ner på ett sätt att leva just för att det skiljer sig från hennes eget. Däremot slår hon ett slag för att förverkliga sina drömmar, vilka de än må vara. Det Ebba kritiserar är fällan som tjejer och kvinnor lätt faller ner i, nämligen att ge upp sina drömmar för en man. Kanske gör man det frivilligt och ofta av ren kärlek, men säg mig då varför så få killar gör samma sak?
Jag tycker att det är bra att du tar upp ämnet Ebba, det är viktigt att unga kvinnor reflekterar över sina liv och vad de vill. Jag är också en karriärsinriktad kvinna (24år), 5e terminen på Civilekonomprogrammet på Sthlms uni med höga mål för framtiden, skulle i nuläget aldrig kunna tänka mig att bli hemmafru. Däremot tycker jag att det är viktigt att var och en bygger sitt liv som den vill ha det. Det är alltid lite extra "sticky" när ett ämne som är så präglat av jämställdhetsdebatten skall tas upp. Det viktigaste enligt mig är att båda parter i ett förhållande får komma till tals och om man är nöjd med lösningen att vara hemmafru/hemmaman så ser inte jag problemet. Man ska göra vad man känner är rätt i hjärtat och hjärnan! :-)
Men vadå, min dröm e att få vara hemma med mina framtida barn, uppfostra barnen, leka, baka o ta hand om min familj. Jag e 26, är egen företgare,med egna anställda, tjänar bra, älskar mitt jobb, men det e inte det som kommer att ge mig glädje när jag får barn, utan att kunna vara med mitt barn och se hur den växer upp o utvecklas, så om jag har möjlighet rent ekonomiskt att vara hemma med mina barn istället för att sitta på jobbet, så kommer jag alltid att välja vara med barnen. Och nej jag vill inte gifta mig med någon kändis o vara med i Hänt extra, ingen WAG här.
De flesta tjejer jag känner kämpar för att träffa sin partner på detta sätt, vem vill ju jobba egentligen eller springa runt på kändisfester om man inte behöver?
Jag tycker att du har fel här Ebba. Alla människor har rätt att leva de liv de vll, så länge det inte skadar andra. Vem är du att ha åsikter om de val Emma gjort? Det förvånar mig att så många verkar tycka att kärlek har lägre prioritet är karriär. Ett jobb kan man alltid få, verklig kärlek är få förunnat. Jag beundrar de människor som vågar välja kärleken. Lev ditt liv, gör dina val och skapa inte publicitet kring din person genom att ha negativa åsikter om andra - det är lågt och under din värdighet.
Ebba jag gillar dig! Don't get me wrong, men hennes dröm kanske är att få vara hemmafru? Jag själv tycker att det verkar väldigt soft att få fixa i huset, exprimentera i köket och ja, bara vara! Hänga med tjejkompisarna, handla mat osv. Man kan ju fortfarande ha ett eget liv fast man är hemmafru! Det blir ju inte automatiskt så att man lever för någon annan, man kanske lever för sig själv genom att få möjliheten att vara hemmafru?
Måste bara säga som någon här tidigare: det liv din syster lever är ju en omöjlighet för en med "vanlig" ekonomi. Det är ju underbart för henne och hennes familj att de kan pendla mellan Sverige och USA flera ggr i året, men skulle jag ha en pojkvän i USA skulle jag kunna åka dit max en gång i året, eller så skulle jag få välja bort ALL extra shopping utöver vanliga utgifter. Annars tycker jag att din krönika var bra, fundersam. Läser ofta både din och Amys blogg; enkel, trevlig underhållning! =)
alla måste väl dra sitt strå till stacken, varför ska en del lata människor dra omkring och leva lyxliv? den här trenden säger så oerhört mycket om våran samtid där allt handlar om Egot. har man ingen rik hockystjärna att luta sej tillbaka på så lyfter man bidrag. men man måste väl ha lite större perspektiv på saker och ting! det här med "Här och Nu", som latmaskarna lär sej på sina yoga-kurser, har gått till överdrift. tänk på att kineserna är många och de kommer att gå om oss inom kort, vad gäller välfärd, om vi inte blir lite mer produktiva. för att inte tala om hur det kommer att gå med vår jord... men det är en annan diskussion.
MEN HERREGUD! Vad finns det att bli skrämd för?? Jag är en välutbildad tjej med bra jobb och god ekonomi. Men! När jag skaffar barn kommer jag att vilja vara hemmafru ett par år. Det är verkligen något som jag ser fram emot. Vi har råd så varför inte? Jag är inte mindre självständig för det? Jag VÄLJER att spendera tid med mina barn i hemmet framför karriär.
MEN HERREGUD! Jag håller inte alls med dig EBBA! Vad finns det att bli skrämd för?? Jag är en välutbildad tjej me bra jobb. Men! När jag skaffar barn kommer jag tt vilja vara hemmafru ettpar år. Det är verkligen något som jag ser fram emot. Vi har råd så varför inte? Jag är inte mindre självständig för det? Jag VÄLJER att spendera tid med mina barn i hemmet framför karriär.
Härligt Ebba! Jag håller med dig i krönikan till 100%, och blev glad för att du skrev om detta ämne som jag tänker på så gott som dagligen.
ta ingen skit! den där mona kan ta sig i brasan, jag skriver under på att krönikan är välskriven distansierad och manar till eftertanke. fruktansvärt onödigt kommenterat, sånt gör mig så upprörd!
Det finns män som satsar på familjen. Inte många, men DE FINNS. Och det finns kvinnor som väljer att göra det. Vad man alltid borde fundera över är vad man SJÄLV vill göra. Vill man satsa på kärleken som Emma, visst visst. Men hur kul är det egentligen? Leva på någon annans pengar. Tar kärleken slut finns det säkert jobb för henne, så egentligen ser jag ingen fara i att leka hemmafru NÅGRA ÅR. Skön avkoppling, gratis käk och kläder. Men i längden - aldrig i livet! Man ska stå på egna ben, oavsett om man sen gör det med familj eller utan... Så mycket enklare, och man behöver inte bryta samman så fort man gör slut eller blir dumpad. Dessutom behövs flera kvinnor i arbetslivet. Varifrån jag har fått de idèerna kan man läsa i en bok som heter "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra". Jag håller inte totalt med citatet som boken bygger på, men beträffande arbetande och självständiga kvinnor har den oerhört många bra synpunkter.
Det låter inte som att du respekterar andras livsval när du anser dig ha rätt att hänga ut Emma för att skapa publicitet för dig själv (precis på samma sätt som du kritiserade Jessica Zanden tidigare). Vad är det för fel med att prioritera kärleken? Och varför stör det dig?
Hej! Jag måste först bara säga att Ebba jag tycker du skriver väldigt bra och intressanta texter! Jag instämmer på mycket av det su skriver. Modebloggarna, jag ibland är dom ett skämt för att vara grov i munn, man undar ju vad dom egentligen kan om mode. Synd bara att alla apar efter dom, så ser vi likadana ut, som vi ju inte vill göra...jaja nog om det! Nu till din senaste text om hemmafruar! Det är ju givetvis upp till var och en hur man vill ha sitt liv, men en sak är ju klar att alla vill väl komma någon vart, man har ju alltid en dröm om att få göra någonting, att bli berömd, inte känd utan att uppskattas för att man är bra på någonting! Jag undrar också hur det känns att leva sitt liv genom någon annan, kanske låter fel o säga så, men det gör man ju! Jag känner mig väldigt insatt i denna diskussion då jag har en vän som är hockeyfru, en väldigt ung hockeyfru. Så många gånger vi diskuterat och ältat detta ämne fram och tillbaka, så kommer vi ändå aldrig fram till något vettigt svar. Det jag vill ha svar på eller undrar över är hur man får dagarna att gå, o kom inte med gå ut med hunden, shoppa, träna osv...för hur dumt låter det? Jag kan göra allt det där, men även skaffa mig en utbildning. Nu är ju landet USA ganska komplicerat, så att få jobba är ju inte helt lätt, men plugga går ju! Ja, som sagt jag kan älta detta om och om igen...på något sätt så fascinerar det mig, inget jag skulle vilja för jag har högre ambitioner med livet än så, men jag vill ändå veta vad man gör av dagarna! Fy satan vad härligt det hade varit med en driven kvinna bakom en grym hockeyspelare istället för att bli gravid för att ha något att göra!!!??
Jag håller med dig, Ebba. Den stora faran med att ge upp sitt en egen karriär för en man är ju att man riskerar att förlora allting den dag kärleken tar slut. Det är ju inte säkert att man är lika attraktiv på arbetsmarknaden den dag man är "tvungen" att gå tillbaka till den igen. Jag är själv ingen karriärist i ordets rätta bemärkelse, men känner en stor trygghet i att tjäna mina egna pengar och inte vara beroende av min man.
Snälla nån. Håller med Ebba till 100%. Vi lever på 2000 talet, hemmfruar känns passé. Och att man yttrar sin åsikt behöver inte vara att man är avundsjuk. Jag tycker däremot att Ebba är väldigt vacker & har fin stil och till skillnad från tex Elin Kling osv ser hälsosamt smal och fin ut! SÅ stå på dig =)
Signaturen "Mona" verkar vara en bitter och missunsam person, som också skriver som en kratta! Inget att bry sig om. Krönikan var välskriven och tänkvärd!
Återigen har du skrivit en kanonkrönika!!! Jag är precis nyutexaminerad sjuksköterska och min sambo som gärna hade haft ett stort hus fyllt med ungar för längesen har givetvis stått bakom mig och stöttat mig under min utbildning och insett att familj och hus tar vi senare! Å framför allt så vill ju inte min grabb att jag ger upp mig själv för honom!!! Hade jag vart kille hade jag ICKE velat ha en kvinna hemma jämt som inte hade nåt eget för sig.
Håller helt och hållet med dig. Det är synd att hon inte gör något, hon har ju så kapacitet. Även jag är helt övertygad om att det går att kombinera allt, varför behöva välja? Men å andra sidan, om hon är lycklig med det så är det ju det bästa för henne.
Har kan man val inte saga mycket annat an att detta maste fa var upp till var och en, jag har bott i England i flera ar nu och detta kanns som hemmafruarnas huvudnation, vill man satsa pa karriaren sa ar man helt plotsligt inte lika attraktiv som kvinna langre. Dock haller jag med dig helt och totalt, varenda mening tycker jag stammer sa val och jag skulle aldrig i hela livet kunna ge upp det jag har for en man/kille/pojke. Man kanske far inse att alla ar olika latt roade, vissa tycker livet racker sa lange man far traffa sina vanner pa lunch medan vissa som du t.ex. kraver mer av livet, mig sjalv inraknat. Det som jag dock tycker ar mest skrammande ar om det skulle ta slut, vad gor Emma da? Hittar en anna hockeyspelare? Om det skulle ta slut mellan mig och min pojkvan sa har jag mitt jobb, mitt liv, mina vanner, mitt satt och mina sattsningar vilket innebar att jag inte behover hitta en ersattare at honom. http://www.stinailondon.com
Mona borde lära sig att i subjektsposition heter det "de" inte "dem".....
Din krönika är banne mej den bästa jag läst på länge! Mitt i prick Ebba! /Camilla
Du är så cool ebba!Bra och väsentliga ämnen som inte borde reta upp tjejer utan snarare få de att reflektera. Dessutom är du snygg och har inte alls dålig smak. Om det är någon som är avundsjuk så är det nog mona.
ONEJ, Inte annu en WAG (wife and girlfriend of someone famous,usually footballer). HU! Har i England ar WAGS ett vanligt fenomen som i viss man ar en "karriar" i sig. En attityd undersokning som gjordes bland hogstadie ungdomar i London visade att den framsta forebild for unga tjejer i UK idag var Coleen McLoughlin(numera Mrs Rooney). Hemska tanke! WAGSen ar numera ett kant fenomen har i London och de far kilometerlanga artiklar och skyhog uppmarksamhet. Konstigt nog ar det ingen som tycker att det ar underligt eller fel. Jag blir liksom Ebba otroligt illa berord nar jag ser det har. Vad ar det som gor att sa manga ar villiga att slappa sin egen identitet sa fort de traffar en man? Eller annu varre, valja en man for att uppna en viss status, istallet for att na dit sjalv? Pa tal om WAGsen sa blev Victoria Beckham ordentligt pahoppad for att hon "vagrade" att flytta till Madrid pa heltid for att vara vid sin Davids sida nar han spelade for Real. Victoria svarade envist alla journalister, "Men JAG da? MIN karriar? Mina ambitioner?" Tal att tankas pa, eller hur? Jag har alltid havdat, naivit nog kanske, att det ar ett valdigt Engelskt fenomen. Hemma i Sverige minsann, dar har vi skinn pa nasan och star for vara ambitioner! Men icke...Vi ar pa vag at samma hall och jag haller med Ebba, det ar skrammande. Naturligtvis sa kravs det bade givande och tagande nar man hittar sin livs partner. Vi ar manga som far pussla for att fa vardagen att ga ihop. Titta bara pa Amys fantastiskt inspirerande blog, dar det ar helt uppenbart att man far ge och ta. Att BADA raknas i en relation. Harlig forebild och en frojd att lasa och bli inspirerad av. En relation kraver anpassning av bada parter, inte minst nar man som Emma A, Amy och jag sjalv faller for en man som har en utlandsk bakgrund eller ar yrkesverksam i ett annat land. Compromise ar ett ganksa uttjatat ord hemma hos oss.. Jag ar liksom Ebba fast i overtygelsen om att det gar att kombinera.
Fy vad elakt skrivet av Mona! Hur kan man säga så till någon? Själv tycker jag att du klär dig snyggt och har bra smak.
Håller helt med dig Ebba! Hemmafru, seriöst, hur kul och inspirerande kan det va.
Ebba, varför inte bara tänka: "Okej, JAG vill satsa på karriär och jobba hårt för de drömmar jag har. Någon annan har inte någon karriärsdröm som de vill jobba hårt för.." Jag håller med dig om att OM man har en sådan dröm ska man inte lägga ner den pga en kille. Men om man inte har en sådan karriärsdröm då? Jag personligen har inte det. Jag vill att jobbet ska ha en liten del i mitt liv. När jag jobbat mina timmar vill jag komma hem och inte ha jobbtankar i huvudet. Jag är hellre ledig mycket och med mindre pengar än vice versa. Kanske är det så Emma tänker i denna fas i hennes liv? Kanske inte? Vi får hoppas på att hon just nu gör det HON vill. Jag ser ofta upp till dig då du är en kvinna som ofta har bra värderingar men jag gillar inte när du på en inlindat sätt menar att de starkaste kvinnorna är de som först tänker på sin karriär (eller ännu bättre-försöker pussla ihop karriär,egna intressen, barn och förhållande.) Den starkaste kvinnan, enligt mig, är den som klarar av att leva sitt så som hon vill och mår bäst av. Tack för en bra blogg, Ebba! Kram!
Ebba, till skillnad från Mona kan du i alla fall behärska det svenska språket; vem är det som lärt alla dessa stackare att använda "dem" istället för de/dom i tid och otid? Det blir lite svårt att ta ett sådant inlägg på allvar. Och Ebba, du klär dig kanske inte lika extravagant som många andra modebloggare, men en egen stil har du i alla fall. Och, den är sådär härligt snygg men enkel. Bra.
Men Gud, du är ju sjuk. Har det någonsin gått upp för dig att det kanske är vad hon vill? Allasdröm är inte att sitta bakom en skärm hela dagarna Ebba. Vadå "den här tjejen kan mer"lixom,vem är det som har sagt att ditt sätt att vara/leva är det bättre? Emma är helcool och jag förstår henne helt och hållat, hennes ambitioner kankse är att ha en grym relation till mannen i sitt liv och leva lycklig med honom ist för DINA ambitioner om att leva lycklig i ett förhållande med sitt jobb. Jag tycker att kärleken är det viktigaste i livet lika mycket som Emma verkar tycka, jag hade gjort som hon.
Jättebra krönika. Jag håller helt med dig. Det är sorgligt att en driven tjej ska ge upp allt för kärleken. Jag förstår så klart att alla prioriterar olika men vad tomt och meningslöst livet måste kännas. Hur hur utvecklas man? Personlig utveckling måste väl ändå vara allas mål och jag har svårt att förstå hur man ska uppleva att man utvecklas utan några utmaningar i livet. Fast vad vet jag, det kanske är en enorm utmaning att shoppa, luncha med väninnorna och sköta hemmet.
Jag tyckte att din krönika var lika bra och välskriven som vanligt! Du är inte alls tråkig, utan snarare en förebild för unga kvinnor i Sverige (till skillnad från många andra bloggare!) Visst känns det som att det ibland är alldeles för lätt att hamna i "javisst kan väl jag laga mat och vika ihop tvätten"-fällan när man är riktigt förälskad, men någonstans måste man väl ändå inse att det är sig själv man måste ta hand om i första hand. Om partnern i sin tur är lika ömsesidigt förälskad, så borde denne onekligen acceptera att så är fallet. Förvisso finns de väl vissa kvinnor som är hemmafruar för att de vill det, men frågan är då om den där viljan beror på uppfostran eller verkligt tänkande? Nej, framåt för mer ömsesidig respekt i ett förhållande!
Håller med dig, men alla lyckas inte skaffa sig ett kul jobb!! Det är helt enkelt inte lätt att hitta ett jobb man älskar. Jag tror att de som gör som Emma gör det för att de inte har varit tillräckligt duktiga, så i valet mellan ett tråkigt jobb eller lyxliv föredrar dem lyxliv.
Ebba, du har helt rätt!! Man kan kombinera båda och jag tror stenhårt på att man faktiskt också blir lyckligare av att göra det. Men som sagt vad man gör av sitt liv är upp till var och en. Däremot är det som du säger farligt om det blir en trend, om unga tjejer sluta drömma och jobba för en karriär utan istället bara lägger allt på en man. Om man har gett upp allt bara för en kille, vad har man då kvar när det tar slut? Jag håller på dig Ebba och strunta i vad sådana som Mona skriver. En sån kommentar skriker ju avundsjuka lång väg! Jag tror Mona är en hemmafru som kom på att livet inte riktigt blev som hon önskade och nu bitter ångrar itt val:)
Jag tycker i alla fall som du. Läser just nu en bok om Alva Myrdal som brottas med ungefär detta problem, att hon vill studera på högskola och bli lärare eller översättare men att hennes blivande man tycker att hon ska föda hans barn och med sitt intellekt hjälpa honom i hans arbete istället. Den inställningen borde inte finnas längre, Alva med flera diskuterade ändå detta för ca 90 år sedan. Man hade ju hoppats att folk hade lärt sig något av historien. (Hur det sen blir för Alva har jag inte kommit till än, så mer kan jag inte säga. Men fy för osjälvständiga och ojämställda kvinnor! De kanske känner sig harmlösa, men de gör arbetet mycket svårare för oss andra med sitt hemmafruideal.)
Jag tycker att det känns lite tröttsamt att skriva en hel artikel om detta. Den ytliga värld som du lever i, (kändisar och mode) är för mig helt obegripbar. En karriär som du har som bygger på kläder, skvaller och utseendefixering är inget jag tror alla vill ha. Skriv en bok istället för tusan och visa att du kan vara mer djup än att analysera ett ämne som detta. Blir uppriktigt äcklad av den typ av översitteri som du sysslar med, att tro att det man har själv är bättre, att det man själv gör är bättre än ngt annat som är annorlunda. Brukar verkligen inte kommentera såhär men du gör mig FÖRBANNAD...Hur kan du vara stolt över ditt jobb? en ytligare bransch får man leta efter..sluta och börja skriv för DN istället om du vill tala om en lyckad karriär..
Exressen: "Det som skiljer din systers möjligheter från andras möjligheter är hennes ekonomiska villkor. Har man inte pengar kan man inte plugga läkarlinjen efter en annan avslutad utbildning, CSN gör inte såna undantag längre. Man har inte råd att pendla mellan Sverige och USA, shoppa dyra prylar och kläder, laga mat på allt annat än de absolut billigast ingredienserna, köpa hus i USA, åka på semester eller försörja ett barn. Men era pengar och vilka helt andra livsvillkor de ger är ju något som ni i överklassen inte gärna talar om. Eller hur? " Hur kan DU Ebba förklara det ovanstående argumentet ? Ganska dyrt att plugga så länge, vad ? Och dessutom flyga över Atlanten när man känner för det, resa, köpa hus (med studielån ?) kläder osv. ?
Ebba, du är verkligen jättegrym, och så duktig på det du gör! Jag har svårt att förstå hur sådana som Mona kan skriva till dig att du inte är speciellt snygg, har dålig smak osv. Förstår inte varför så många klankar ner på dig!? Du är en förebild för många! Framgångsrik, vacker och så jäkla grym! Läste din krönika, och jag förstår precis hur du menar. Samtidigt är det ju upp till var och en hur man vill leva sitt liv. Ha en bra dag! MVH/ Anna
Ebba, Jag håller fullständigt med i allt du skrev i krönikan. Jag tycker inte alls du verkar avundsjuk. Du är realist och det du säger stämmer till punkt och pricka.