Hallå livet - HEJDÅ Facebook!

Nej, nu får det vara nog. I söndags gjorde jag slag i saken och hoppade av Facebook. Stängde ner kontot. Hejdå. Trodde nog att jag skulle ha lite separationsångest, men tvärtom så känns det bara väldigt befriande. Skönt. Ett stressmoment mindre.
För att få ut mycket av Facebook - så måste du lägga ner mycket i Facebook. Energi och tid. Och hjälp vad mycket tid sedan! Fattar inte hur folk hinner - och fattar att företag väljer att blocka sidan för anställda. När du är mitt uppe i Facebook-snurren, och hanterar alla dina närmsta relationer där, är det i och för sig lätt att tro att det inte GÅR att leva utan det. Men skippar du bara att logga in under ett par dagar, så är du lika snabbt ute ur snurren.

I mitt fall blev det nog lite extremt, inbox som exploderade av mail, hundratals pokar och skumma invites, fyratusen nya friend requests. Gick knappt att hitta mina kompisar, då tappar det ju poängen. Kanske kommer jag tillbaka om ett tag, under hemligt namn... Facebook, fas 2!

PS. Jag är tydligen inte ensam, på tidskriftsdagen på Cirkus igår meddelade Jonas Bonnier, snart chef för det hele, att han hakat på och hoppat av. Passande, eftersom det var jag som hookade up honom på Facebook innan sommaren.