Opretentiös på ett pretentiöst sätt!

En grej som jag har kommit på mig själv med när jag pratar med vänner och bekanta om min blogg, är att jag ofta refererar till den som opretentiös och ”inte lika självupptagen som många andra”. Detta hävdar jag eftersom jag inte kommer med några idiotiska kommentarer om partipolitik eller för att jag inte bara skriver om hur soft det är att supa skallen av sig och för den delen för att jag inte skriver om hur mycket bättre livet blir om jag köper ett par nya skor.

Men efter lite självrannsakan så måste jag presentera två slutsatser: A) En person som säger sig vara”opretentiös” är i verkliga laget väldigt pretentiös. Det är ungefär som att skrävla om hur ödmjuk man är. Det kommer liksom av sig när man själv tar upp det.

B) Om man skriver ett inlägg som handlar om vilken typ av korv ens vårtgård ser ut som, ja då är man nog ganska självupptagen ändå.

Kort och gott: En eloge till alla er som pallrar er hit för att läsa om mina funderingar som mestadels kretsar kring….ja… mig.