six pence none the richer

igår på hemköp så var det en medelålderskvinna som stannade upp hela kön genom att härja om de sju kronor för mycket hon nyss betalat för det där tvättmedelspaketet som skulle ha varit billigare med den där talongen hon viftade vilt med i ena handen. över axeln bar hon en dolca & gabbana-väska (bad taste! i know!) som åtminstone såg äkta ut. och då undrar jag, om man har köpt en dolce-bag för, säg, fem tusen, varför gnäller man då om sju kronor? å andra sidan, det kanske är tack vare att hon bryr sej om sina sju kronor hit och dit som gjort att hon haft råd att köpa den där väskan. oavsett, för mej är det oförståeligt. sjuttio kronor, ja, då skulle jag också reagera. men sju kronor? no way.