bang bang bang! åh älskling vad har du gjort?

det kanske är tur att min datasladd är kvarglömd i obygden så att jag inte kan blogga hemifrån den här veckan. eller åtminstone var det det igår. fy fan vilken jävla skitdag. kärleken stod ingenstans att finna och allt var kallt, inne ute och sinsemellan. ice ice baby. när min kille stängde dörren på kvällen rasade jag som ett plockepinn och grät så där fult som aldrig någon gör i filmerna. ja, förutom helena bergström då. min unge kröp fram till mej där jag satt på golvet lutad och utan ryggrad mot en fåtölj, och mitt i all gråt så tänkte jag att "gud vad fint det här kommer bli, hon kommer se min sorg och vara vis som en gammal gumma och lägga sin kind mot min i tröst". ja men ELLER HUR. hon tyckte jag såg skitrolig ut och slog mej glatt och upprepande mitt i pannan med en mycket liten och öppen handflata. ungefär som om jag vore en bongotrumma eller en röv som behövde smisk. antingen är min unge mycket blåst, eller mycket mycket smart, för hon fick mej att skratta trots att mascaran sved som tusen nålar i mina ögon.