DEJTA ELLER DUMPA

Hejdå!

Dags att tacka för mig. Nu slutar jag blogga här. Men du kan andas ut, ny adress och nytt, fräscht publiceringssystem gäller: KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL NYA BLOGGEN!

Naturligtvis har vi ett förbättrat rss-flöde också, bara att börja prenumerera!

Hur ska jag klara mig?

Inga fler sushi-middagar.

Till och med jag blir irriterad på låten som spelas upp i bloggen. Sitter och käkar sushi i sängen och har datorn i knäet. Alla ergonomiska fel man kan göra. Tjurnacke, here I come!

Och när man blir retad av servitören på stammishaket är det kanske dags att slänga ur koftorna ur micron och faktiskt börja använda den. Till det den var menad att göra. Min kost består numera mest av quinoasallad, kycklingfilé, honung, äpple och avokado istället för chèvre-ost på Vurma. Cirka två meter utanför min port. Eller, så masar jag mig ytterligare två meter och köper sushi. Nyttigt, för det mesta. Men det enda som minskar i omfång är min plånboks tjocklek...Dags att börja sitt nya liv. Nu ska jag dumpa mina sushi-middagar för hemlagat.

Förlåt!

Det blev lyxfrukost varje dag i hammocken.

Somnade till sista avsnittet av "the O.C" igår. Egentligen var det tänkt att jag skulle se Veronica Mars, men tydligen hade videobutiken slarvat bort fyra paket av andra säsongen. Suck!

I alla fall. Solen letar sig in i min skokartongsetta. Jag räknar dagarna till sommaren. Då man kan promenera fyra hudra meter ner till Rålis, lägga sig brevid en inoljad snubbe med rakat bröst och Speedos, njuta av solen och inse att man glömt solskyddsfaktor. Knast, knast – huden krackelerar. Bestämmer sig för att struna i det och bara njuta. Som jag gjorde under mina semesterveckor hemma i Lerum.

Moment 22

Se, men inte röra är den gyllene reglen ute. Eller?

Förväntan ligger i luften. Någonstans mellan glaskross och ett taffligt försök till sexiga moves. Käkar överbliven kebab och försöker summera kvällen. Fredagen var grym. Att festa i en buss är en genial idé. Att barhoppa är likaså. Tranan med Robyn och Jeremy Scott = Sjukt trångt. Bauer på götgatan = Goda drinkar, lite folk. Debaser Medis = Bra drag, trist musik. Dock finns en gemensam nämnare som drar ner betyget avsevärt: alla vill, men ingen vågar.

Vi är fyra singeltjejer. Uppklädda, på jakt och sörplar på varsin vodka redbull. ”Titta, han är snygg. Klockan halv fyra. Mörkt hår, grå tröja. Ser ni?” ”Åh, ja! Guuud vad han är snygg. Men upptagen..."

Så fortsätter det. Och inte är vi bättre själva. Gör precis som alla andra, och kanske är det det som är felet. Vi tittar – men agerar inte därefter. Och som en klok vän en gång sa: Emelie, gör du alltid likadant blir allt som det alltid brukar vara. Och det är ju för jäkla trist.

Killar

Emelie Jin-Hee Johnsson och Josefin Ambring = 2 kilo smink.

Nu ska här spanas killar. Josie och jag efter sushimiddag och två kilo smink. Mot Stockholms nattliv.

Ut igen!

Bild på Elin och bussen lånad från hennes blogg: lilelin.blogspot.com.

Igår. Åkte partybuss som rattades mot Konstfack. Drack billigt vin, vaknade upp med fruktansvärd huvudvärk.

En grillad macka och en semla senare från Vurma. Ännu mer illamående. Nej, nu ska jag dra bort pormaskplåstrena, göra mig i ordning och lyssna på när Robyn vänder plattor på Tranan.

Nu bär det av

Jaha, nu bär det av. Snart kommer den polska bussen och hämtar ett gäng partysugna människor. Polska bussen är här. Gotta go!

Fredagens planer

Johanna och jag på Way out West 2008.

Peppen pumpar runt i kroppen. Idag är det fredag. Kvällen ska tillbringas på något polsk partybuss med Elin, Josie och Viktoria. Imorgon joinar min festival-buddy Johanna mig och Lova i Stockholm. Vad som händer? Den som lever får se. Sötsliska drinkar är i alla fall inräknade.

Dagens

Lammspett med raita och klyftpotatis.

Jay, känd från The City, har precis gjort en musikvideo till sin senaste singel. Medverkar gör gamla flamman Miranda Kerr, ni vet hon som är tillsammans med Orlando Bloom. Dagens fundering: Är Jay kär i Whitney eller gör han det bara för att boosta sin karriär lite?

Jag är en tönt

Yes, we can! är mitt nya mantra.

Ning.com är en räddning för en tönt som jag. Har alltid varit och kommer alltid att vara. Gillar att grotta ner mig. Ordentigt. I går började jag på kvällskursen "Förhandlingens retorik". Kom på mig själv med att flina brett när jag gick över skolgården. Fick någon underlig flashback från första dagen på gymnasiet. Jag hade sovit med papiljotter, sådana hårda, och hade därmed inte fått någon sömn alls. När jag vaknade var hela håret lika stort som ett afro – bara att hoppa in i duschen och försöka få det rakt igen, vilket tog en evighet. Hela första-dagen-i-skolan-proceduren tog tre timmar. Totalt kanske vi vistades i klassrummet i fem minuter.

Nu har jag fixat en webbsida åt mina kurskamrater så vi lättare kan bestämma tid och plats när vi ska ha grupparbeten + en liten videohälsning. Yes, I'm a dork.

Fransarna – en update

Fina lösögonfransar.

En vecka hår gått sedan jag förlängde fransarna på salong. Än så länge sitter de som de ska, bara någon frans har trillat av. Hur gör man? Syntetiska fransar klistras på en och en på den egna fransen. Hållbarheten är ungefär tre veckor, tills den egna fransen trillar av. Nej, det gjorde inte ont. Däremot svider det lite grand i plånboken. Ungefär 1 000 kr eller mer får du räkna med vid första besöket.

Rätt i rosa

Inte ens rosa läppstift piggar upp.

Linnea och jag pillerknaprar. En coctail av omega 3, antioxidanter och multivitamin. Vi blandar ut klagosången med lite Darin "See U At The Club". Töntigt namn men snygg artist, så han är förlåten. Inte ens rosa läppar råder bot på vår tillfälliga trötthet, tyvärr.

En önskan om det omöjliga

Veronica och Keith Mars.

Såg precis sista avsnitten av Veronica Mars. Än så länge första säsongen, så har mycket bra att vänta mig, hoppas jag. Välskrivet manus, rappa repliker och härliga miljöer som får mig att hoppa ner i skolbänken igen. Spana efter snyggingar på lunchrasterna. Småbråka och smussla med alkoholhaltiga drycker efter skoltid. Min detektivförmåga var och är förstås inte lika raffinerad som Veronica Mars. I ettan på gymnasiet hade jag fått tag i någon suspekt spritsort som skulle drickas helgen därpå. Problemet var bara att min mamma ofta genomsökte mitt rum. "Städa", kallade hon det. En flaska "gömd" bland de slinkiga spagettibandlinnena var alltså ingen hit. Inom en millisekund skulle hon hitta den – och jag få mitt första utegångsförbud. Ett ställe där mamma aldrig skulle leta var i mitt sminkskåp. Med skakiga händer tömde jag ansiktsvattnet på innehållet och fyllde på.

På festen skröt jag om hur grymt smart jag var. Så jäkla slug, liksom. Jag kunde nästan bli privatdetektiv. En ryggdunk senare satte vi oss ner på mattan. Vred andaktsfullt av korken och smakade. Nog för att ren sprit är äckligt, men spritsmak blandat med blomdoft är garanterat ingen hit.150 kr för rysk fulsprit slängda i sjön.

Trailortrash?

Fynd från skräphögen. Ingenting försvinner, allt finns kvar.

På tal om gammal skit. Ones trash another woman's treasure, brukar det ju heta. Och titta vad jag hittade efter möbleringen: ett fiffigt arkiv! Dock är inte mina kollegor fullt lika förtjusta. "Den gör sig bättre på bild", sa Linnea när hon knäppte det här kortet.